I torsdags så fick Mercurius nöja sig med stora matte eftersom det var besök på Friends för Jossan em/kväll och hon hann inte ut till stallet.

Så en promenad stod på schemat. MEN en ponny som travade, tog en galopp på stället mer än vad han ville skritta.
Uppenbart ett energi överskott, så därför släppte jag honom i ridhuset en stund och oj vilken nöjd ponny ;)  Bättre att han tog ut energin där än ute i hagen...

Mercurius snart 20 år med livsglädje :)

Igår fredag så var det återbesök igen på klinik. Det stod bla ridprov och ultraljud av urinblåsan på schemat.

Vi började med att longera, Mercurius såg fin och jämn ut i alla gångarter i båda varven. Sen blev det uppsuttet trav och galopp, mest böjda spår. Högervarvet var jättefint, vänster så syns en liten orenhet som kommer något enstaka steg framförallt när han vände, det brukar han värma ur vanligtvis men här så är inte ridprovet så långt så att vi kan visa detta och vi kan inte heller vara säkra på att det skulle ha blivit så igår. Isabella ville få prova att behandla lågt en gång till (inte knä) för att se om det är möjligt att få bort det sista. Så det blev behandling i has och kota vänster bak. Jag misstänker att vår ordinarie veterinär hade varit nöjd och ansett att han var så bra som han kan bli men hon har ju sett honom så mycket mer än Isabell. Men vi har tiden att låta Isabell prova och har hon rätt så blir det ju toppen :)

Sen blev det tung sedering och ultraljud rektalt av urinblåsan. Tyvärr så hittades ca 3 stenar varav den största var dryga centimetern. Storleksmässigt är stenarna ingen katastrof MEN han borde kunna kissa ut dem vilket han inte gör och han besvärar av något eftersom han ställer upp och trycker. Så misstanke finns att det i urinröret finns någon form av blockering som kan vara allt ifrån andra stenar till tumör. Mercurius har ju redan idag en tumör längst ner på urinröret så risken är tyvärr stor att han någon förändring längre upp. Detta måste undersökas så vi får remiss till Strömsholm för att dem ska gå upp med kamera i urinröret. Vi får sen ta ställning till vad det visar och vad Strömsholm bedömer behöver/kan göras.

Trött kille i båset inför ultraljud. Han var jätteduktig och säkert berodde det på att Jossan, hans största trygghet var med <3

Dumstruten åkte på när dem behövde klippa lite rutor för ledbehandlingarna. Brems åker också på för att det ska gå att sticka vår ponny som inte tycker om stick.

Nu blir det 3 dagar vila och sen fortsätter vi skrittjobba och ökar successivt tiden och lägger in trav och galopp. Vi ska även till equiterapeut Caroline Stenman för bedömning om något annat kan påverka vänster baks diffusa rörelsestörning, framförallt muskulärt. Därefter blir det också åb hos Isabell. 

Vi vill fortfarande tro att vi får Mercurius starkare och bättre på banan framöver :)  

Resan dit blir tålmodigt stärkande arbete men det är vi bra på!

Vi fortsätter att skrittjobba Mercurius fram till kommande återbesök och ridprov. Han är väldigt pigg och arbetsvillig. Han jobbas mjukgörande även om det inte blir så många steg i taget och vi jobbar med skolorna. Nu går det verkligen att rida med känsla på ett sätt som kanske inte blir av annars i vardagen. Jossan får känna efter så han spårar på volt och jag kan vara facit på marken. 

Mellan skrittpassen så tar vi promenader på varierande underlag.

I veckan så fick vi svar på vårt urinprov på Mercurius. Han har ju krisitaller i urinen och vi ville följa upp detta. Tyvärr så fanns rikliga mängder kristaller, mer än när vi senast tog prov.

Så nu måste vi ultraljuda urinblåsan nästa besök på kliniken för att utesluta eller bekräfta urinsten. 

Om det saknas urinsten så kommer vi remitteras till Strömsholm eller Ulltuna för att gå upp med en kamera i urinröret för att se om det sitter något stopp längre upp. Mercurius har ju en tumör/förändring precis i mynningen av uriunröret så nu känns det lite jobbigt för det kan vara så att han har fler...

Det viktigaste av allt är att utesluta smärta eller större framtida besvär. Vi gör nog det mesta som går när det gäller att hålla EMS i schack med foder och motion.

Oftast krävs buköppning på valack/hingst om det är så att det finns något som behöver åtgärdas i urinröret. Då kommer vi få ta ett svårt beslut. 

Mercurius ställer upp sig i kissposition och det är inte alltid det kommer urin och vi har trott att det kan vara förändringen längst ner på urinröret som ger honom falska kissnödighetskänslor. Men han verkar inte ha ont och när han väl kissar så kommer det rikliga mängder. Så nu hoppas vi på så bra svar och möjligheter som möjligt. Vi ska på återbesök kommande fredag så håll tummarna för oss!

Såhär ser det ut när Mercurius ställer upp sig men inget kiss kommer. På denna bild så ser han inte ut att ha särskilt mycket besvär i alla fall.

Mercurius kollades för både PPID och EMS när vi hade köpt honom. Mycket tack vare lite avvikelser, bla hur han kissade. Efter 3 st provtagningar så kunde han frias från PPID men visade sig efter glukosbelastning vara höggradigt insulinresistent och fick diagnos EMS. 

Eftersom Mercurius gått ganska många år med EMS utan vidtagna åtgärder (foder med lite socker och stärkelse i kombination med regelbunden motion) så har det påverkat honom. Vi har hos veterinär kunnat konstatera att han har en försämrad njurfunktion (diabetes hos människa som inte behandlas på rätt sätt får också biefftekter hos människa) och han har kristaller i sin urin. Dessa kan om vi inte håller EMS på bra nivå öka i antal och då är det risk att dessa bildar urinstenar som gör väldigt ont. Vi har gjort ultraljud undersökning av urinblåsan så vi vet att han ännu inte har några stenar.

Det har också visat sig att Mercurius har lite förändringar (tumör troligtvis) i urinrörets mynning, vilket ger honom falska kissnödighetskänslor. Det ser vi genom att han ställer upp sig men det kommer inget urin. Men när han väl kissar så gör han det bra och utan problem eller smärta.

När vi var inne på kliniken senast så passade vi när han var sederad att titta på förändringen vid urinröret samt rengöra/spola. Förändringen ser inte ut att ha vuxit nämnvärt i alla fall. Vi bestämde också att vi hemma skulle ta ett urinprov för att se att det ser bra/ok ut.

Då var ju det där med att fånga urin... Första försöket så misslyckades vi. Mercurius ville INTE kissa trots att vi promenerade i ridhuset (där brukar han vilja kissa) eller i boxen som var nymockad (där brukar han också kunna kissa). Men han anade nog att något speciellt var på gång, och vi väntade 90 min utan att något hände. Vi var dessutom tvungen att passa senaste tömningen i Årsta på postgången och detta måste ske kväll mot vardag så urinprovet inte blir för gammalt.

Försök nummer 2 skedde igår söndag och då kissade ponny lägligt i boxen efter ridpasset och jag lyckade fånga urin! Så med EN minut tillgodo till gårdagens tömning av brevlådan så gick två rör iväg till Uppsala för kontroll. Så nu får vi hoppas att det ser ok ut.

Såhär ser urinprovet ut, liknade juice... Ponny druckit dåligt ute på dagen kanske?!?

Mercurius har varit på återbesök hos veterinär. Fram var allt bra och i bakknä hade behandling tagit bra men det fanns lite kvar att förbättra tyckte Isabell. Det var första gången hon såg ponnyn, Maria vår ordinarie veterinär är på välförtjänt höstvila i sommarvärme.

Veterinär önskade släcka bakknä men det gick inte ponny med på så det blev röntgen av både bakknä, has och kota. Inga förändringar fanns!

Så för att vara säker på att det lilla som fanns kvar försvinner så fick alla röntgade leder en liten cortison behandling. Hade ponny varit klok och accepterat en bedövning så hade han sluppit extra behandling.