I veckan så fick vi svar på vårt urinprov på Mercurius. Han har ju krisitaller i urinen och vi ville följa upp detta. Tyvärr så fanns rikliga mängder kristaller, mer än när vi senast tog prov.

Så nu måste vi ultraljuda urinblåsan nästa besök på kliniken för att utesluta eller bekräfta urinsten. 

Om det saknas urinsten så kommer vi remitteras till Strömsholm eller Ulltuna för att gå upp med en kamera i urinröret för att se om det sitter något stopp längre upp. Mercurius har ju en tumör/förändring precis i mynningen av uriunröret så nu känns det lite jobbigt för det kan vara så att han har fler...

Det viktigaste av allt är att utesluta smärta eller större framtida besvär. Vi gör nog det mesta som går när det gäller att hålla EMS i schack med foder och motion.

Oftast krävs buköppning på valack/hingst om det är så att det finns något som behöver åtgärdas i urinröret. Då kommer vi få ta ett svårt beslut. 

Mercurius ställer upp sig i kissposition och det är inte alltid det kommer urin och vi har trott att det kan vara förändringen längst ner på urinröret som ger honom falska kissnödighetskänslor. Men han verkar inte ha ont och när han väl kissar så kommer det rikliga mängder. Så nu hoppas vi på så bra svar och möjligheter som möjligt. Vi ska på återbesök kommande fredag så håll tummarna för oss!

Såhär ser det ut när Mercurius ställer upp sig men inget kiss kommer. På denna bild så ser han inte ut att ha särskilt mycket besvär i alla fall.

Mercurius kollades för både PPID och EMS när vi hade köpt honom. Mycket tack vare lite avvikelser, bla hur han kissade. Efter 3 st provtagningar så kunde han frias från PPID men visade sig efter glukosbelastning vara höggradigt insulinresistent och fick diagnos EMS. 

Eftersom Mercurius gått ganska många år med EMS utan vidtagna åtgärder (foder med lite socker och stärkelse i kombination med regelbunden motion) så har det påverkat honom. Vi har hos veterinär kunnat konstatera att han har en försämrad njurfunktion (diabetes hos människa som inte behandlas på rätt sätt får också biefftekter hos människa) och han har kristaller i sin urin. Dessa kan om vi inte håller EMS på bra nivå öka i antal och då är det risk att dessa bildar urinstenar som gör väldigt ont. Vi har gjort ultraljud undersökning av urinblåsan så vi vet att han ännu inte har några stenar.

Det har också visat sig att Mercurius har lite förändringar (tumör troligtvis) i urinrörets mynning, vilket ger honom falska kissnödighetskänslor. Det ser vi genom att han ställer upp sig men det kommer inget urin. Men när han väl kissar så gör han det bra och utan problem eller smärta.

När vi var inne på kliniken senast så passade vi när han var sederad att titta på förändringen vid urinröret samt rengöra/spola. Förändringen ser inte ut att ha vuxit nämnvärt i alla fall. Vi bestämde också att vi hemma skulle ta ett urinprov för att se att det ser bra/ok ut.

Då var ju det där med att fånga urin... Första försöket så misslyckades vi. Mercurius ville INTE kissa trots att vi promenerade i ridhuset (där brukar han vilja kissa) eller i boxen som var nymockad (där brukar han också kunna kissa). Men han anade nog att något speciellt var på gång, och vi väntade 90 min utan att något hände. Vi var dessutom tvungen att passa senaste tömningen i Årsta på postgången och detta måste ske kväll mot vardag så urinprovet inte blir för gammalt.

Försök nummer 2 skedde igår söndag och då kissade ponny lägligt i boxen efter ridpasset och jag lyckade fånga urin! Så med EN minut tillgodo till gårdagens tömning av brevlådan så gick två rör iväg till Uppsala för kontroll. Så nu får vi hoppas att det ser ok ut.

Såhär ser urinprovet ut, liknade juice... Ponny druckit dåligt ute på dagen kanske?!?

Mercurius har varit på återbesök hos veterinär. Fram var allt bra och i bakknä hade behandling tagit bra men det fanns lite kvar att förbättra tyckte Isabell. Det var första gången hon såg ponnyn, Maria vår ordinarie veterinär är på välförtjänt höstvila i sommarvärme.

Veterinär önskade släcka bakknä men det gick inte ponny med på så det blev röntgen av både bakknä, has och kota. Inga förändringar fanns!

Så för att vara säker på att det lilla som fanns kvar försvinner så fick alla röntgade leder en liten cortison behandling. Hade ponny varit klok och accepterat en bedövning så hade han sluppit extra behandling.

Vi har nu en vecka med skrittjobb innan återbesök till veterinär.
Det är verkligen nyttigt emellanåt att bara få fokusera på skrittjobb. Att få nöta detaljer och rida alla tempon i skritten med massa övergångar bygger verkligen en bra grund för andra gångarter, framförallt galoppen.
Skrittarbete är verkligen underskattat!

Mercurius känns toppen tycker Jossan. Pigg och arbetsvilliga, mjuk och jämn.

Det är lite roligt med statistik. Har roat mig att titta i TDB och året är ju inte slut men såhär ser det ut för Mercurius och Jossan just nu:

Mercurius är nr 17 i Sverige i dressyr av alla 19-åriga, dvs alla kategorier ponny och stor häst. Tittar vi bara på D-ponny så blir han nr 7 totalt och jag tror (går inte att söka på län) nr 2 Stockholms län :)

Bra jobbat av vår fina Läromästare<3

När det gäller Jossan så ligger hon i ålder 14 år i dressyr, totalt som nr 5 i Stockholm och finns med som nr 39 på Sverigelistan som ryttare.

Ekipageranking, dvs ryttare (14 år) och ponny tillsammans så ligger dem även här som nr 5 i Stockholm och som nr 47 i Sverige.

Idag har ponnymamma varit på Runsten där Isabell Werth höll clinic.
Jag förstår verkligen att hon är en av världens toppryttare i dressyr, oerhört kunnig och en fantastisk förmåga att ge verktyg till ryttarna och lyfta fram varje hästs bästa egenskaper.

Det var mycket basic som innerskänkel mot yttertygel. Rida för sätet och inte så mycket med händerna. Viktigt för henne var att hästarna jobbade självbäriga och inte att ryttarna höll i för mycket.

Vi fick se hästar med mycket motor och arbetsvilliga. Hon poängterade att våga rida utan handbroms i och utnyttja energin.

Isabell jobbade mycket med öppna som samlande och mjukgörande. Om den kan ridas med kvalité så blir slutan mycket enklare.

Så intressant att höra och se henne jobba med övergångar i alla gångarter. Skritten var underskattad enligt henne, viktigt att den blir taktfast och bra innan man börjar jobba med tex galoppen.

Vi fick se en hel del passage och piaff :) Det är inte helt enkelt att gå ur piaffen och hon tipsade om att gå den i lätt sluta eller öppna och gå ur genom att byta riktning 2 steg.

Nu har jag fått massor med inspiration att ta med hem till Jossan och vår ponny!

Det är en fantastisk höst så här länge. Det är supermysigt att komma ut på våra promenader med Mercurius. Så vi har verkligen trevliga dagar framför oss när vi ska promenera. Det är en pigg ponny så det är träning även för oss som ska hålla jämna steg med ponnyn ;)

Gräset ÄR väldigt lockande också... Lite gräs får det bli som avslutning så vi har en ponny som tycker livet är ganska ok för stunden!